Dag 08 - Ett ögonblick

Nu kan man då välja dåligt ögonblick eller bra ögonblick.
jag väljer ett ögonblick jag aldrig kommer glömma.
Börjar med att förklara lite innan detta ögonblick.
och början e nog en av dom värre ögonblicken i mitt liv så blir nog både ett hemskt och ett bra underbart ögonblick iaf:P
Jag satt hos min vän Bettan hos hennes päron och kollade i tatueringstidningar.
Min telefon ringer och jag svarade och det va Rei (som ja då va tesammans med).
Han sa att J va hos oss och väldigt ledsen, jag frågade varför och då komme smällen,
smällen som fick hela världen att stanna upp och fick mig nästan att sluta andas och allt vart för en sekund väldigt tomt och konstigt.
han sa:
Han säger att Emelie har hamnat i Koma...
efter jag kommit tillbaka i världen så allt jag fick ur mig va:
Va?
han sa det igen att Emelie har hamnat i koma.
Då brast allt.
Jag grät och jag minns att bea fråga vad som hänt och jag fick ut va som hänt men allt är som suddigt.
jag minns att en av hennes bröder kasta snöboll mot oss (han visste inte va som hänt) och att bea sa åt han att det inte är läge med sånt.
bea trösta mig och körde hem mig och jag ringde mina föräldrar och berätta va som hänt.
det va ett hemskt ögonblick och man gick i som en dimma och visste inte så mycket hur allt skulle sluta.
var och hälsa på henne och hade svårt för att inte gråta, hon va så liten där hon låg...
men sen då kommer vi till ögonblicket som jag aldrig kommer glömma och kommer aldrig glömma känslan:)
Jag och rei åkte med carin och hon skulle tvätta bilen på statoil norr och jag sa att jag aldrig åkt i en sån biltvätt så vi bestämde oss för att sitta kvar i bilen:)
När vi sitter där mitt i tvättningen så ringer min mobil och jag kände inte igen numret, svara mitt namn och hör en person säga:
Hej det är maria. Jag har en person som vill prata med dig här.
Ok svarar jag lite förvirrat.
sen hör jag en sån ljuvlig stämma i mitt öra säga:
Hej gumman det är Emelie.
Det va min älskade vän Emelie som legat i koma som ringde mig och jag hörde hennes röst.
känslan jag kände då går inte att beskriva. jag ville bara gråta floder av lycka:D
det är ett av dom underbaraste ögonblick jag vart med om:)
Sen så har jag mer ögonblick både underbara och hemska tex när jag fick veta att Emelie somnat in föralltid (hemskt), när jag fick förfrågan om jag ville va Gudmor till min systerson (underbart):) men kan ju inte skriva alla här, skulle egentligen bara skriva ett ögonblick ju ;)
PussPuss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0